Jag njuter av att inte behöva ändra mig, förställa mig, anpassa mig, göra mig till och vara nån jag inte är. Jag är inte alltid vacker när jag vaknar, jag är svettig och kör motorsåg i en ful Husqvarna-outfit, jag prioriterar annat före städning, en och annan svordom kommer över mina läppar och ibland får det jag lagar till inte direkt nån stjärna i Guide Michelin. Men han säger gång på gång att jag är underbar.
Det finns inga kanter att skava bort. Det bara passar. Jag passar honom och han passar mig.
Helt plötsligt.
Han är underbar.
När ett barn dör
13 timmar sedan
